De svenska skolreformerna

Sedan folkskolereformen 1842 har den svenska skolan genomgått många stora förändringar. Dessa förändringar angående vem som kan gå i skolan, vem som kan ta högre examen, och hur vägen dit ska se ut har ofta varit ideologiskt drivna. Från avvecklingen av flickskolorna på 50-talet till det sena 2000-talets betygsreformer har förändringarna väckt ömsom glädje som ilska hos elever, föräldrar och lärare. På 1950-talet drevs tanken att skolan skulle vara för alla, oavsett social eller ekonomisk bakgrund, och kursplanen blev mer enhetlig från att ha varit starkt individualiserad under lång tid. Detta följde tidsandan, man sänkte tempot något för att de svagaste eleverna skulle hinna med. På senare år har fokus legat på hur Sverige ska komma ikapp resten av Europa som sprungit ifrån oss gällande resultat och betyg, framförallt i matematik. Före detta utbildningsminister Jan Björklund genomförde ett antal reformer,bland annat blev det svårare att läsa upp sina gymnasiebetyg på komvux. Den senaste och mest synliga förändringen var ett nytt betygssystem som byggde på bokstäverna A till F.

Är digitalisering svaret?

Regeringen har bestämt att den svenska skolan ska bli världsledande på IT och digital teknik. Det satsar miljoner på datorer och surfplattor till elever, och förespråkarna menar att detta är lösningen på de dalande svenska resultaten. Vissa hävdar dock att för mycket fokus ligger på själva hårdvaran, och att det saknas kompetens och läromedel för att lära den yngre generationen svenskar att använda tekniken. Det finns studier som visar att det finns en negativ konnotation mellan ett lands studieresultat och ekonomiska satsningar på digital teknik. innebär digitalisering ett misslyckande eller är det en ”barnsjukdom”? Det ligger i ny tekniks natur att många inte helt lärt sig hantera den, så kanske kommer fördelarna med den digitala tekniken senare när lärarkåren och studieplanen anpassat sig efter de nya förutsättningarna. Om Sverige ska satsa fullt ut på digitalisering måste man också se till att eleverna lär sig att hantera datorer på djupet. Om vi skulle se till att vara ett föregångsland inom programmering, systemutveckling och webbdesign kanske alla miljoner förr eller senare skulle löna sig!

Framtidsbranscher för svenska ungdomar?

För den som går i gymnasiet idag kan arbetsmarknaden verka vara en tät och ogenomtränglig djungel. För den som är studiemotiverad, är det fortfarande rätt väg att gå att satsa på matematik och senare söka till läkarlinjen eller bli civilingenjör? Fler och fler unga vill hellre satsa på entreprenörskap. Och om man inte vill läsa vidare, hur går den enklaste och snabbaste vägen till ett bra jobb? Om det börjar bli dags att ta studenten är det hög tid att fundera på de här sakerna. På netjobs.com finns flera spännande yrken inom massor av branscher, där kan du i lugn och ro bläddra, få inspiration och kanske ta kontakt med arbetsgivare? Tänk på att oavsett vad lärare och föräldrar säger, är det nästan aldrig för sent att byta bransch, och det finns massor av yrkesutbildningar för den som vill få jobb lätt efter en kort och intensiv utbildning. En snabb sökning på internet kan hjälpa dig att hitta lönestatistik och framtidsprognoser på olika yrken.