Universitet och högskolor står för en mycket stor andel av de eftergymnasiala utbildningarna i Sverige. Vi har omkring 50 högskolor och universitet i vårt avlånga land som alla erbjuder olika typer av kurser och utbildningar. Bland annat kan man läsa enskilda kurser, yrkesexamina, högskoleexamen, kandidatexamen master och magisterexamen inom ett antal olika ämnen. De högsta utbildningsnivåerna leder till licentiatexamen eller doktorsexamen. Man kan välja att läsa en utbildning på 2-3 år beroende på ämne och sedan bygga på med ytterligare år för att komma till de högsta utbildningsnivåerna. Utbildningen i Sverige är gratis och det finns möjlighet att söka studiemedel från CSN för att klara levnadsomkostnader under studietiden. Många väljer att arbeta extra för dryga ut studentkassan men den eftergymnasiala utbildningen ställer ofta höga krav och studierna är tidskrävande.
Intagningspoäng och krav
Efter gymnasietiden är många väldigt skoltrötta men samtidigt är det tiden då man kan välja att designa sitt egna liv. När det är dags för universitet och högskola kan man välja bland en massa olika ämnen och yrkesinriktningar. Till skillnad från skoltiden innan är det oftast studiemotiverade personer som söker till universitet och högskola. Det ställer höga krav på lärare och elever att alltid prestera sitt bästa. Många universitet och högskolor har ett krav på att man måste kommit upp i ett vist antal poäng för att komma in. Söker man till ett universitet eller högskola med en speciell inriktning kan det hända att man får göra ett muntligt eller skriftligt test inom just det ämnet. Detta är för att vara säker på att alla som kommer in på skolan är passionerade inom ämnet. Miljön på universitet är därför mer vuxet och man lär sig fort att det är en avslappnande stämning bland alla studenter.
Komplement till betyg
Vill man komma in på ett universitet eller högskola är ett tips att göra högskoleprovet. Det är som en komplement till sina betyg. Får man bra på högskoleprovet räknas poängen in när man senare ansöker om universitet och högskola. Vill man öva lite innan är ett tips att ta del av gamla högskoleprov online där man kan få ett hum om vilka frågor det är som ställs. Ett annat tips är att fråga andra personer som har gjort högskoleprovet om det är något speciellt man skall tänka på. Det bästa man kan göra är att vara så allmänbildad som möjligt. Provet består av olika delar vilket är en del som är om ordförståelse, en om läsförståelse och en om meningskomplettering. Andra delar av provet består av matematiska uträkningar, kvantitativa jämförelser och liknande uppgifter.